Fortsätt till huvudinnehåll

Code of Conduct Del 2: Att stå på egna ben

Man kan vara fattig, lycklig och en bra människa samtidigt. De flesta människor i världen är det.

För många människor tar inte hand om det som tillhör de själva och för många andra känner det nu. Det som tillhör en själv är nästan allt. Det är ens egna känslor, ens hälsa, ens ekonomiskt tillstånd, ens kunskap, ens räkningar, ens arbetsuppgifter..osv. Viktigare än specifika saker dock är själva mönstret: If It Is To Be It Is Up To Me. Den stora problemen är den "it's not my fault" eller "ska jag behöva jag göra det här?" attityden.

Våra medmänniskor behöver att vi är ansvariga över våra skyldigheter. Man blir praktiskt sett tvungen i många fall att stänga gapet i mellan en själv och en annan om den andra inte tar hand om det. Den stora hela nu är både exponerad och exponerar andra till det som är individuell ansvar.

Det är lättare att stå på egna ben än vad det är att acceptera någon som inte står på egna ben.

Vad är det som tillhör dig själv? Vad är det som är närmast dig?

Det är inte elit att betala ens egna räkningar, ta ansvar över ens egen välmående och tillstånd. Det är inte orättvist att be en anställd att göra någonting de inte kan, det är deras ansvar att lära sig det. Man behöver ändå göra saker som utsätter än för svårighet. Om man inte kan betala för en tjänst som tas betalt för har man inte rätt till tjänsten. Man har alltid rätt att be om tillåtelse.

Det är inte nödvändig att alla är snälla mot varann även om det hade varit trevlig, utan det är en utveckling på den här grundläggande Code of Conduct. Det enda som är nödvändig nu är en avlastning av ansvar på den stora hela och tillbaka till individen, där det tillhör mest.

Vi behöver alla ta hand om våra skyldigheter för att må bra. Oavsett hur mycket terapi, meditation eller mindfulness man praktiserar, blir man aldrig vad man vill vara eller får lika mycket självförtroende om man inte står på ens egna ben. Din kropp är närmare dig än mig, dina känslor är närmare dig än mig, din framtid är mer representativ av dina beslut än mina. De som inte kan ta hand om sig själva finns men inte i hälften så stora mängder som påstås.

Sist, det är att ta hand om ens minimum krav som lär en människa att nå sina mål, det som man verkligen vill med livet. Det är att bidra och betala ens egna räkningar, ta hand om sin kropp, äga ens egna känslor som lär människor uppnå en högre nivå i livet istället för att behöva krama ur så mycket möjligt ur vartenda situation eller tänka kring hur man är bra fast än man inte gör de här sakerna.

Hur skulle samhället se ut om alla tog an hela ansvaret för sig själva? Hur skulle atmosfären i mellan oss vara?


*korrektion: i den sista artikeln skrev jag: "det räcker med anti-racism och jämlikhet". Det var ett misstag. Det är nu ändrat till det jag menade: "det räcker INTE med anti-racism och jämlikhet".

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Cook your biceps!

A lot of my guys have arm issues and I am sure it is the same for a lot of trainers. Biceps work is fun to do and, contrary to what a lot of modern day trainers still believe, direct bicep work is necessary. It used to be that people would let their clients' heavy back work take care of their biceps as well, but I have only found that to be a failure in all of my clients, maybe because of the first major point I make in this article(see below). For us drug free, health focused trainers, it is important to have as much information as possible at our disposal so we can get whatever edge we can. So, without further ado: let's cook the biceps!

The area of the body that you think of as the biceps, the front of the upper arm, has three main functions. The issue is that the primary function of the biceps might not be what you think it is. Upon researching for this article, I learned that there is a considerable amount of disagreement on the subject of whether or not the biceps primar…

The Lion and the Slave: Coaching Backward

"I was at [the] top of my game when I was in combat....To me, it's a little distressing to realize I was at my best doing something as terrible as war."-Robert Rheault US special forces. *source at end of article 
That PBS Vietnam war documentary re-confirmed my now strong beliefs about the subject I have written about below: forgiveness. A lot of those guys mix up some very good feelings with some very bad things. That causes problems later in life and requires a process similar to the one I am suggesting in this article. 
There are two well known kid's stories that represent the theme of this blogg article very well: the Lion and the Slave, and the Pea and the Princess. The idea is that you have to get rid of the bad, not just keep focusing on the good. "Repentence and forgiveness" is what it is called in old world talk, but is really the process of learning from, getting to the truth, and letting go of. 

You are limited by your beliefs. Your beliefs come…

The Lion and the Slave Pt2: Coaching forward

So what do you do when you don’t have anything holding you back anymore? That whole segment on coaching backward was meant to get rid of things holding you back. Well...then you move forward.

Prior to beginning though, I feel compelled to tell you that there is a “coaching backward”  because people’s forward movement, the way they reach their goals, isn’t that great. They cause some problems and then they have to go back and fix them before they can move forward again. So, we want a way to move forward that is going to get us as much in the way of results as possible while causing as little problems as possible. That’s where traditional coaching comes into play. 

Coaching is quite simply a way of conversing, primarily via questions, that helps one person get to the highest truth already within them or in between the two of them. You’ve got a million different options for action, or things that you could do to reach your goal, and you need to know which ones are best. You find the answe…