Summa sidvisningar

måndag 18 maj 2015

Sanningen del # 2-Vart drar man gränsen?

Jag gick förbi ett gäng människor i Hagaparken i helgen som tjafsade över en hund som inte var kopplad. Ganska intensiv tjafs faktiskt.

Hur mycket roll spelar det egentligen?

Nu bor vi i ett land som har människor från många olika länder och många olika bakgrund i den. Det landet jag är uppvuxen i är uppbyggd på invandring, har stora klass skillnader, och många olika åsikter överhuvudtaget. Vi alla har olika gränser och värderingar och jag känner att de kommer bli svåra att upprätthålla.

Men det finns några som är universal och det är de jag är mest intresserad av. Det är de jag lärde mig i min uppfostring med min mor och morföräldrar och jag fortsätter att lära mig genom böcker och figurer, oftast religiös i sin natur.

Jag drar gränsen vid att ljuga, fuska, göra illa mig själv eller en annan eller förolämpa någon. De är de typer av gränser som håller.

De andra gränserna, normer, lagar, allt möjligt håller inte längre. Om vi alla ska leva ihop kommer vi behöva slappna av ganska mycket kring våra vanor.

Jag själv upplever att Svenskar går för nära mig hela tiden. Jag upplever att artigheten här är ganska mycket mindre än hemlandet. Jag upplever att känslan av självförtjänandet är starkt här i jämförelse med hemlandet. Jag upplever at bekvämlighetströskeln är mycket annorlunda här. De sakerna kan driva mig vansinnigt ibland. Tanken är att jag ska slappna av känslomässigt kring de sakerna nu.

Jag har dock blivit allt hårdare kring de universal gränserna jag nämnde tidigare: att ljuga, fuska, förolämpa någon, göra illa en annan fysiskt, att inte försöka. Det är de sakerna som bygger upp ett samhälle, en relation, en arbetsplats...osv.

Det sköna med de gränserna är att de är lite tajtare än vad de flesta är vana med i vissa fall men lite slappare i andra fall där ganska många människor skulle behöva lite mindre skarpa regler. De är baserad mest på karaktär.

När vi inte drar gränser lever vi liv som strider för hårt mot våra principer. När vi drar gränser som inte fungerar isolerar vi oss själva från andra mer än vad som behövs. De gränserna som fungerar bäst i samhället är de som fungerar vart man än är och vad män än gör.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar